Barcelonabon

Nu sitter jag på mitt Hotellrum på Copacabana i Lloret de Mar, en timmes resväg ifrån mitt slutgiltiga mål; Barcelona. Klockan är kvart i ett och det är en fuktig värme som slog mig när jag gick in på rummet. Det är varmt, men skönt och jag är nöjd och jädrigt spänd på att det faktiskt är på riktigt nu.

Resan gick förövrigt mycket bra. Trots Ryaniars nästintill epileptiskt framkallande färger klarade jag mig med en smärre huvudvärk. Fast jag är ju så flygrädd så det är inte sant, jag tror att jag emellanåt hyperventilerade om jag ska vara ärlig. Det går fort, mycket fort att ta sig till Spanien, så jag klagar inte alls. Och med bilen till Lloret så gick det fortare än beräknat.

Varför är jag i Lloret då kan undras? Jo, det är så att jag inte får mitt rum förrän imorgon och jag kom ner idag och behövde då någonstans att vara. Så det blev att jag fick spendera en natt här och ta bussen då imorgon till Barcelona. Men då, det finns varken Internetanslutning eller en fungerande mobiloperatör för mig just nu. Jag är utan Internet och telefon och det är i och för sig ganska skönt. Nu kan jag distansera mig från mitt forna hemland lite till…

Kanske jag snart börjar skriva på spanska. Vem vet? Nu ska jag ta och sova, ska vara ute ur rummet vid 10 och sedan har jag tänkt spendera någon timme i Lloret, innan jag drar till Barcelona. Eller nej, jag skiter nog i det, drar direkt och får en hel ledig dag i la capital de Cataluña. Och blir Barcelonabo på riktigt. Adios Amigos! Ciao