Barcelonabon

Skönt med en uppdatering ni få, men ytterst trogna som läser min blogg! Jag ska bli bättre jag lovar. Men mina dagar är hektiska, minst sagt. Iofs har det inte hänt något speciellt sen i söndags.

Trött, lättretlig, ingen aptit, kliande hals, sömnsvårigheter, kall när det är varmt, rinnande näsa och allmänt negativ. Det kan bara betyda en sak: jag är påväg att få en dunderförkylning. Vädret är inte det bästa, eller ja det är ju varmt och så, men det håller sig inte jämt, utan ena dagen är det sommarvärme, den andra är det höstregn och så kan det ändras från dag till dag och timme till timme. Jag var alltför optimistisk i helgen när jag satt uppe i Parque Güell och njöt. Lättjan har slagit tillbaka och den har slagit ner mig hårt.

Hur som helst, jag sitter just nu, med aningen despererat behov av sympati, och ringer till dryga människor som uppenbarligen inte vill ha någon bra och billig el. Jag tycker kanske inte att detta jobbet är det mest ultimata och ska gå och snacka lite idag efter jobebt på lite barer för att se vilka jobb de har att erbjuda en liten magnus. Tills dess så fortsätter jag här och stirrar i min datorskräm eller mobildisplay. Mobildisplayen mer just nu faktiskt... jag väntar samtal från Stena Line.

---

Jag börjar bli en jävel på att laga mat. Det är fantastiskt! Jag kokar soppa, fixar lasagne och stejker pannbiffar som en mästerkock. Och det känns riktigt bra. För dessa storkok jag gör, de får mig att bli superglad, supermätt och superrik. Man kan leva på samma soppa i en vecka och då kostar ingridienserna 2 € som max. Och jag har en matbudget på 250€ gissa vem som kommer att käka ute varje helg? Okej, det kommer jag inte... men man kan ju alltid låtsas. Jag längtar tills jag flyttar hem lite så jag kan laga mat åt alla andra. Så de kan lovorda mig och ge mitt självförtoende en skjuts. (jag hoppas verkligen att ni fattar att jag är smått ironisk med den sista frasen) 

Vad kan jag uppdatera er mer om? Jag har pratat statusrapport från jobbet, vädret och lite känslor och förkylningen. Det är nu 2 veckor kvar innan jag kommer hem på besök och jag ska ta med mig så mycket tillbaka. Sen måste jag prata med mamma också om de kommer ner när jag fyller 20. Kan ni fatta, jag fyller 20 om typ 6 veckor. Då är jag vuxen på riktigt. inte någon fisig tonårig utan en mogen 20 åring, med fru, villa och vovve på ingång. Hemsk tanke det där, riktig hemsk tanke. Jag får helt enkelt göra det roligaste jag kan av min sista tid som ungdom... några förslag?

Vet ni vad som slog mig! Det absolut värsta tillfället en telefonförsäljare kan ringa. Tänk er detta. En mysig middag med din flickvän, tända ljus romantisk musik och massa kärlek. Sen när det väl är dags för själva finalen och ni ligger i sängen och ska precis nå klimax när telefonen ringer. "Hej jag heter Olle och ringer från elbolaget Eon!" Det måste ju vara den tidpunkten där hatet mot telefonförsäljare måste vara som högst. Samtidigt rätt så komiskt. Har någon tänkt på att kanske skriva in det i en sketch? Kom isåfall ihåg vart ni hörde det först.

Nej usch, jag borde verkligen gå hem och skaffa mig ett baja. Jag ska inte sitta här och jobba när jag mår såhär. Snabbt bara: På fredag blir det maskerad, lördag trip till montrserrat och på söndag ska jag åka skidor. Japp, helgen ska vara en bra helg!

Bättre att äta fläskkotlett tillsammans
än fläskfilé ensam.

favorit citat från filmen tillsammans.