Barcelonabon

På en flygplats händer det ganska mycket och jag kommer att tänka på flygplatsscenen i Love actually där alla är glada, lyckliga och tillfreds med varandra och allt händer. Tråkigt att det inte kunde vara så här. Jag ser en massa folk men det är inga direkta kärta återseenden eller tårdrypande farväl som man kan titta på och göra livet lite mer nostalgiskt och fint för mig.

Jag har nu:

• tagit en powernap eller två
• Kollat godis
• blött näsblod
• Förstört mina hörlurar
• pratat i telefon
• ockuperat mig en dator
• läst de flesta bloggar jag regelbundet läser

OCH DET HAR GÅTT DRYGA 2 TIMMAR

men frågan är ändå om det verkligen är så farligt då? lite fritid och egoqualitytime är ju inte fel. Nej man kanskle har rätt, men jag är känd för att vara en bitter människa och ja livet blev genast lite gråare. Men för att förtrösta er så har jag en fantastisk panoramautsikt, det är blå himmel jag är inte förkyld längre och samtidigt så är jag snart tillbaka i ett varmt underbart land. jafg längtar tillbaka till spanien, kanske inte superduper mycket men fortfarande tillräckligt för att veta att dessa kommande 16 veckor ska bli ett lika stort äventyr som de senaste har varit. Och vem vill inte möta våren (kärleken) i Paris? Okej, Barcelona menar jag.

Jag skriver mer senare, när jag är tillbaka i España och har tid att skriva en liten resumé om min semester. Jag lovar då kommer bilder också. men min dator verkade fått sig ett spel då den hade återgått till fabriksinställningarna i morses och alla bilder, musik och sådär var borta. Läskigt det där.,, men tack och liov för piratebay och fett bredband hemma at casa de paquita.

Puss så länge. Nästa gång jag skriver är jag i konungariket Spanien.
- Nu, i sann pensionärsmagnusanda;  FIKA till överpris