Barcelonabon

Nu kanske det låter lite överdrivet det som jag är påväg att säga till er nu. Men jag vet inte vad jag ska göra. Huvudvärken har varit närpå hela helgen och vill inte släppa. Ont i halsen och bara almänt slö, hängig och smågrinig (och alla som känner mig vet att smågrinig Magnus oftast brukar betyda mycket mycket mer än bara smågrinig). Jag börjar helt enkelt bli sjuk. Detta är med andra ord randen till en förkylning av tredje graden.

I skolan och även i huset har det vart ite av en epidemi med snorande näsor och hostande halsar men jag brukar faktiskt hålla mig ganska immun mot dessa småsjukdomar och det är nog första gången sen april som jag börjar bli sjuk. Jag har varken lust eller tid att falla ner i ett komalikt tillstånd. Inte när palmer, värme och stadslivet väntar precis utanför dörren. Mamma kommer ner och jag vill inte vara ett vrak då. Jag vill också vara redo för party när Siri och Schlah är i stan så man kan skaka rumpan på äkta swedenborgsmaner. Men inte fan går det med en dunkande huvudvärk eller rinnande näsa?

Dessutom, vad jag har hört så är är det väl så att immunförsvaret drabbas hårdare när man inte är i sin hemmiljö? I Sverige är det kallt och inte lika mycket bakterier som det är här där det är varmt. Inte heller är luften, marken eller människorna desamma. Och det kan generea till att det blir värre.

Men tur är ju att inte förkyningen ritkigt har brutit ut än så det finns fortarande tid att stoppa den. Mycket sömn och Cvitamin har jag hört är bra så imorgon så är det jag som går raka vägen till Caprabo och köper mig Apelsiner och Juice. Och så en stor portion sympati från mina bloggläsare skadar inte heller.

Dags att sova lite igen då så vaknar vi till en ny vecka
PK
Adios