feel the beat from the tamburine

always and forever, men inte idag. Nejnejnej, jag är trött som ett såll och nu har min hemlängtan kommit. Och den kom rejält förut. Jag pratade med morfar och det kändes bra, men sen pratade jag med mamma lite senare och när jag la på luren kändes det jätte tomt. Och när inte det rum som jag har nu ritktigt känns som hemma så blev det bara fel. Jag saknar inte Sverige eller Vargön, bara familjen och vännerna.

Jag tror mycket har med att jag inte ätit ordentligt på ett par dagar. Att jag varken vill eller orkar göra mat till en person, det är inte roligt att äta själv. Mat är en social grej liksom. Så då sitter jag här med min chipsburk, ett glas coca cola och musiken i hörlurarna. Nej jag får börja äta ordentligt och sluta tjura. Livet pågår med eller utan mig och jag vill inte missa tåget liksom.


    
Imorgon så har jag tänkt att gå i kyrkan. Har jag berättat att det finns ett nunnekloster på gatan där jag bor? Tittar upp namnet imorgon vilken ordern det  kan tänkas vara. Jag ska fråga Paquita idag om det finns en kyrka i närheten, eller snarare vilken kyrka som är närmast. Sedan så ska söndagen tillägnas slapphet återigen, ska ringa ida och de svenska gänget som bor på studenthemmet och kolla om de ska till stranden. Söndagar är allt stängt på ändå. Så då får man göra något roligt istället. Någon helg så ska vi till Madrid iaf.

Dags att laga mat nu

Kommentarer

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback
RSS 2.0