Suecía

Publicerades inte första gången
Jag vill verkligen inte åka tillbaka till spanien. Jag har kanske haft årets mysigaste fredag/lördag. och att veta att det är en väntan ända fram till 1a maj, ja det får mig att bli otroligt otålig. Jag vet inte vad som kommer att hända eller hur man ska ta det som har hänt, bara att jag mår otroligt bra just nu och att allt bara känns fantastiskt just nu. Yo nunca olvidaré.

men, nu ska jag hoppa in i duschen, sen bär det av till världens bästa jennie. Världens bästa är ju någon helt annan stans just nu, och jag får nöja med jennpa, inte för att det gör mig något alls. Jennie är quay! Nej, ofräscha magnus - in i duschen.

Puss!

Publiceras nu
Jag har sett melodifestivalen, ja jag är smått av en tönt men va tusan traditioner är traditioner oavsett vart man bor. Petra Mede var den edna höjdpunkten under hela den en och en halva timman första delfinalen höll på. bits och med en otrolig självdistans fick hon mig att skratta ett flertal gånger. Att bara komma på idén att driva med klädbyten efter varje låt var hysterisk.

Annars ja, jag åker hem imorgon. Mindre roligt och jag kommer sakna sverige. Min amanda är småsur öcver mig och vägrar lämna min sida. Och det betyder att jag har katthår över hela mig. kanske inte det mest farliga egentligen, och jag kommer förmodligen sakna det med. Som allt annat.

Igår, så kom det upp saker som inte vart uppe på flera år. Jag orkar inte gå in på detaljer men kanske för första gången så har jag förstått att jag inte är hel och jag har inte läkt. Kankse är det bra att faktiskt inte trycka undan alla minnen och tankar om det som vart utan utgå ifrån dem. Jag har formats otroligt mycket på grund av vad som hände den sommaren innan jag började sjuan, på gott och ont. Men allt som hände där, ja det gör förbannat jävla ont och jag har inte kommit över det än, mycket för att jag ignorerat det. Men man får väl arbeta med det, som allt annat.

Jag är annars ganska kluven. Träffade morfar idag, josefin/johanna/stålhandske/johan igår och dessutom så umgicks jag med annis och jennpa. Alla dessa underbara människor som man återigen måste lämna. Aoch, men OM allt går vägen med jobb och sådär blir jag "tvingad" till sverige senare i vår och då får man ta igen allt man missat.

Nu dags att ta min amanda och bege sig till soffan för ännu en obekväm natt i en obekväm ställning. Ska upp vid 10 så jag hinner med flyget hem/tillbaka... vad ska man nu kalla det.
Hasta en Mayo entonces. Adíos!

Kommentarer

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback
RSS 2.0